När en byggnad, väg eller anläggning planeras är det lätt att börja med ritningar, materialval och budget. Men vad som finns under markytan kan avgöra om projektet lyckas eller havererar. En geoteknisk undersökning kartlägger markens egenskaper – bärighet, stabilitet, vattenförhållanden – och ger avgörande information som påverkar både konstruktion och ekonomi. Utan den ökar risken för sättningar, ras, förseningar och oväntade kostnader.
Att förstå markförhållandena är lika viktigt som att välja rätt material ovan jord. Undersökningen ger svaren som styr allt från grundläggning till dränering och vägdragning.
Vad omfattar en geoteknisk undersökning?
En geoteknisk undersökning syftar till att ge tekniskt underlag för hur marken kommer att bete sig när den belastas – och hur man bör anpassa byggprojektet därefter.
Det handlar inte bara om att gräva ett hål och titta. En geoteknisk undersökning genomförs i flera steg:
- Fältundersökning: Här används metoder som skruvprovtagning, trycksondering och jordprovtagning. Resultaten visar markens lagerföljd och sammansättning.
- Laboratorieanalyser: De insamlade jord- och eventuellt bergproverna testas på laboratorium för att fastställa egenskaper som friktion, hållfasthet och vatteninnehåll.
- Geoteknisk tolkning: Ingenjörer analyserar data för att bedöma bärighet, stabilitet och risker – samt ge rekommendationer om lämplig grundläggning och åtgärder.
Undersökningen anpassas efter projektets omfattning, geografi och förväntade belastning. I vissa fall räcker enklare provborrning, i andra krävs avancerade sonderingar och långvarig observation.
Risker som undviks med rätt markanalys
Att skippa eller nedprioritera en geoteknisk undersökning kan bli dyrköpt. Byggfel kopplade till undermålig markkännedom leder ofta till omfattande och kostsamma korrigeringar.
Här är exempel på vanliga problem som upptäcks av företag som Geofakta – och kan förebyggas:
- Sättningar: Dålig bärighet i marken gör att byggnaden sjunker ojämnt, vilket skadar både stomme och ytskikt.
- Ras och skred: Lutande terräng, mjuk lera eller vattenmättade jordlager kan ge upphov till rasrisk – särskilt vid regn eller snösmältning.
- Översvämning: Hög grundvattennivå eller felaktig dränering skapar risk för fuktproblem och översvämmade källare.
- Fel val av grundläggning: Utan kännedom om markens bärighet kan man överdimensionera eller underdimensionera grundkonstruktionen. Båda alternativen kostar – antingen i material eller i framtida skador.
Att tidigt förstå förhållandena i marken ger trygghet, effektivare planering och bättre beslutsunderlag.
Fakta om geoteknisk undersökning
| Aspekt | Beskrivning |
| Syfte | Bedöma markens bärighet och stabilitet |
| Genomförs när | Innan byggstart, gärna i tidigt skede |
| Metoder | Sondering, provborrning, laboratorietest |
| Resultat | Grundläggningsrekommendationer |
| Vanliga analyser | Jordart, vattenkvot, konflytgräns |
| Risker utan analys | Sättningar, ras, fuktskador |
När krävs geoteknisk undersökning?
Inte varje litet bygge kräver en fullskalig markanalys, men många fler borde göra det än vad som faktiskt sker.
Vanliga tillfällen där geoteknisk undersökning rekommenderas:
- Nybyggnation av bostäder, skolor, industribyggnader
- Vägar, broar och tunnlar
- Större om- och tillbyggnader där belastningen förändras
- Områden med risk för skred eller hög grundvattennivå
- Projekt i lerjord, silt eller annan instabil jord
Även när bygglov inte kräver geoteknisk utredning kan det vara en god investering – särskilt om området är okänt eller geologiskt utmanande.
Så arbetar Geofakta med markundersökningar
Geofakta är specialiserade på geoteknik och erbjuder både fältarbete, laboratorieanalyser och teknisk tolkning. Företaget tar uppdrag över hela landet – från små markprover till avancerade undersökningar inför stora infrastrukturprojekt.
Med moderna metoder och tillgång till egen utrustning kan Geofakta snabbt anpassa sig till olika terränger och behov. Fokus ligger på att ge tydliga, praktiskt användbara råd – inte bara tekniska rapporter.
Många gånger involveras Geofakta redan i planeringsfasen. Då går det att justera ritningar, placering eller teknisk lösning utifrån markförhållandena – vilket sparar både tid och pengar längre fram.
Besök https://www.geofakta.se/ för att läsa mer om ämnet.
Vanliga frågor om geoteknisk undersökning
Vad kostar en geoteknisk undersökning?
Priset varierar beroende på omfattning och plats, men enklare undersökningar börjar runt 15 000–25 000 kronor. Större eller mer komplexa projekt kan kosta betydligt mer.
Måste man alltid göra en geoteknisk undersökning?
Nej, men det rekommenderas starkt vid nybyggnation eller när markförhållandena är okända. I vissa kommuner är det ett krav för bygglov.
Hur lång tid tar det?
En enklare markundersökning kan göras på en dag, medan tolkning och rapport tar ytterligare några dagar. Mer omfattande arbeten kan ta veckor beroende på omfattning.
Kan man bygga utan att känna till markens bärighet?
Ja – men det är riskfyllt. Utan tillförlitlig markdata finns stor risk för skador som blir dyrare att åtgärda i efterhand än själva undersökningen.
Vad visar en geoteknisk rapport?
Rapporten visar markens lager, bärighet, vattenförhållanden och innehåller rekommendationer för grundläggning och riskbedömning.
Från jordprov till byggklar mark
Att planera ett byggprojekt utan geoteknisk information är som att bygga på gissningar. Jord kan verka fast vid första anblick, men vara helt olämplig att bygga på. Omvänt kan till synes komplicerade markförhållanden gå att hantera – om de bara är kända i tid.
Genom att börja underifrån och arbeta sig upp skapas en säkrare, effektivare byggprocess. Både tekniskt och ekonomiskt.
I takt med att klimatförändringar, intensiva regn och förtätning i städer ökar kraven på säker grundläggning, blir den geotekniska undersökningen än viktigare. Den är inte bara en teknisk formalitet – utan ett verktyg som förebygger fel, skyddar investeringar och gör att byggprojekt blir hållbara över tid.
Kort sagt: Den som förstår marken, bygger bättre.